Jag är uppvuxen i Botkyrka men just nu bor jag i Linköping och pluggar till gymnasielärare i historia och engelska.
Jag har ett år kvar.
Min uppväxt i förorten gjorde att jag fick se och uppleva att alla människor har olika behov, kulturer, nationaliteter,och personligheter. Att alla har olika förutsättningar och kommer från olika områden. Man får förståelse för olika typer av unga. Det är min största fördel. När jag väl börjar arbeta så kommer jag förstå eleverna på ett djupare plan. För att jag kan se och träffa och förstå alla olika typer av människor. Det finns kunskap som kräver erfarenhet. Och jag kan förstå kampen och hindren bakom beteendet hos dem som inte har det så lätt i skolan. Jag var själv väldigt tillbakadragen som liten, hatade att träffa främlingar och så. Tog aldrig initiativ. Tyckte det var pinsamt att våga prata. Men sen hände något, när vi började med debatter i skolan. Jag älskar att debattera, och i nian hade vi en debatt om olika naturresurser och hur vi kunde använda dem. Jag skulle argumentera för valet av solkraftverk. Där och då förstod jag att jag kunde prata, att jag kunde övertyga folk vad jag känner och tänker. Fick bra betyg i ämnet, och efter det började det kännas naturligt att prata i skolsammanhang. Och sedan i alla sammanhang.
Hur skulle du beskriva dig själv?
Social! Jag är väldigt öppen av mig och gillar att prata så länge jag känner mig bekväm. Är glad för det mesta, och gillar att sprida positiv energi. Jag älskar sport, och barn.
Vad är det bästa med det?
Sport har jag alltid hållit på med; simmat, fotboll, basket. Alltid har det varit något.
Och hur kommer det sig att du började jobba med barn och unga?
Här i botkyrka har vi alltid haft en “drive in” i en lokal sporthall. När jag var liten spelade vi alltid basket där, i samma hall, samma tid. Och alla spelade tillsammans. Stora som små. Där fanns en ledare, som såg till att vi kunde spela och hade halltid. Och det var någonstans då och där, i det sammanhanget och när jag träffade ledaren, som jag kände att jag ville göra något liknande. Koppla ihop unga med sport. Det fanns så många unga ledare som ställde upp för oss då, så nu vill jag ge tillbaka.
Och nu pluggar du till lärare, trivs du med utbildningen?
Absolut! Jag började plugga direkt efter studenten. Vissa delar av utbildningen kanske skrämmer en del, de slänger ju ut en nästan direkt i praktik, vilket kan kännas superläskigt! Men det är ju också bra, för då får man direkt en känsla för om det passar eller inte. Och mig passade det perfekt.
