Babak Azarmi är grundare av det kulturkollektivet Trans94 och är en aktiv del av Sveriges musikliv. Han är en hyllad entreprenör som arbetar aktivt med att synliggöra olika röster i samhället bland annat genom antologin Third Cultur Kids.
Begreppet Third Culture Kids grundades av amerikanska forskare på 1950-talet för att beskriva hur barn till ambassadörer och missionärer på utlandsuppdrag levde mellan två kulturer, och på sätt och vis skapade sig en egen, tredje kultur. Men nu är Third Culture Kids också namnet på en antologi av omkring femtio unga svenskar och norrmän som kan identifiera sig med begreppet.
Vad betyder Third Culture Kid för dig?
För mig är det en trygghet som jag känner mig hemma i. Jag kan konstruera den och böja den hur jag vill. Min identitet kanske började med att handla om nationalitet och platser men ju mer jag blivit trygg i min identitet så har det övergått till att vara nåt som ska vara egen definierad och det tycker jag TCK är. Det är hur vi känner oss själva, den byggs genom känslor, erfarenhet, förbindelser och avslag. Det är hur jag identifierar mig mot andra TCKs.
Hur genomsyrar begreppet ert ditt arbete?
Just det sista som jag nämnde, hur vi identifierar oss gentemot andra människor, och vårt arbete med allt vi gör bygger på att vara, skapa, forma med andra människor. Vi är på en resa med vårt arbete, den har förändrats så många gånger under de senaste 10 åren, och det är mer en resa som berikar oss genom erfarenhet än genom pengar flöde. Det handlar om passion.
Vad är det mest spännande på gång just nu?
Att vi för första gången ska bygga en plattform online, meshtalks.com där kan vi highlighta generationen, samhället och kulturen idag genom att vara fans och big:up andras arbeten samt jobba mer redaktionellt med att skapa egna podcasts och youtube serier. Vi kommer bla. att premiära webserien Nästa Nivå samt alla våra Mesh Talks på den plattformen.
LIV1s slogan är “Sveriges framtid berättar”, finns det röster och berättelser du anser Sverige behöver höra mer av?
HBTQ communityns samt icke binäras röster behöver höras överallt i vårt samhälle. Det är tex. helt sinnes att vara minoritet i ett land och samtidigt hata eller inte vilja förstå dessa röster.
